Vi lämnade ett regnigt Quebec City i tisdags med tåget och kom till ett lite behagligare Montréal. Vi mötte upp Alejandro som också bott i Mcleod i Freddy och vi gick ut och käkade biff på ett ställe som hette St Hubert.

Onsdag var den stora seightseeing-dagen och jag visade Jenny Avenue du Mont Royal, utsikten, olympiastadion, biosfären och parken, och shoppinggatan. Vi åt crepes dränkta i alldeles för mycket ost till lunch och dumplings, som var lite av en ny smakupplevelse, på en kinarestaurang i Chinatown till middag. På kvällen guidade jag runt i gamla Montreal - jag visade dem Notre Dame och torget jag firade nyår på. Vi hamnade till slut i Latin Quarter där vi tog onsdagsölen på en pratig pub.

Torsdag var det shopping som stod på schemat och jag sprang med Jenny i hundra butiker. Efter jättestark thaimat blev vi båda lessa och promenerade hem till hotellet. Kvällen bjöd på fest. Först kebab till middag, sen förfest på hotellrummet med ölspel och så utgång på Fou-Founes Electronique som var en jättestor pub 20 meter från hotellet!

Bakis som satan lämnade vi Montreal på fredagsmorgonen för huvudstaden Ottawa. Första dagen sov jag bort i hostellsängen på Ottawa Backpackers Inn - ett mysigt hus med riktig backpackers-anda. Lördag skulle vi se hela Ottawa så vi promenade genom parker i solsken, tog kort på stora fina byggnader, besökte parlamentsbyggnaden och gick guidad tur, jag och Adele besökte musée-shoppar eftersom vi inte hade råd med det riktiga konstmuséet och kom försent till civilisationsmuséet. Kvällen blev en aning panikartad men det berättat jag mer om snart.  Nu är det söndagsmorgon här i Ottawa och om några få timmar åker vi till Toronto. Det ser jag fram emot!

Idag har varit en superlat dag. Mitt rum är alldeles för varmt, ute blåser det kallt och hjärnan är inte sammarbetsvillig efter två dagar med sol och sommarväme och öl i gott sällskap. Imorgon ska jag ta tag i mitt pluggliv igen. Men först en kvällsfilm med min lika lata rumskompanjon.


  

På torsdagen förra veckan försvann Jenny till Toronto för att träffa sin hitflygande pojkvän och det var konstigt att helt plötsligt vara utan en rumskompis en hel torsdag. Jag spenderar mestadels av dagen med att försöka sova bort bakfyllan jag åstadkommit förutom de 2 av 3 förläsningarna jag gick på.

På fredagsmorgonen gick jag upp tidigt, klädde på mig ordentligt med kläder och strosade ut mot obestämt mål efter intagit en snabb frukost. Jag gick förbi en kyrkogård, stannade vid en bänk, sa hejdå till morfar som begravdes hemma i Sverige och la en torkad blomma på bänken innan jag gick hem igen och fortsatte sova tills eftermiddagslektionen började.

Efter föreläsningen var det planlagt att vi, ett gäng med 10 festliga utbytesstudenter skulle lämna Freddy mot Quebec, och 3 timmar senare hade vi fått bilarna, shoppat proviant och satte av mot horisonten. Fösta timmen var rena skräcken innan vi hade vant oss med Max körning, och jag tog inte ögonen från vägen en enda gång fören vi nådde Quebec City 5 timmar senare. Kl 10 checkade vi in, startade förfesten på hotellrummet och drog sen på nattklubben Dagobert hela gänget.

Hela gänget består av 5 tjejer (Sverige, England, Australien, Tyskland x2) och 5 killar (Sydafrika, Tyskland, Canada, Malaysia, Mexico).


Dagobert - nattklubb med anor

Efter att ha fått alla 10 på benen, packat sina saker, checkat ut, hittat parkeringsplats så var vi i gamla stan i Quebec City runt tvåtiden. Vi strosade runt på de smala gatorna och stora vita flingor föll på våra jackor. Vi lyckades enas om en restaurang, jag fick min efterlängtade pasta carbonara och cappucino, och vi strosade lite till innan ett snöbollskrig bröts ut och tillbakavägen till bilen blev lite roligare.




Old Quebec City


Den läskiga bilen tog oss till Montréal och efter lite felnavigering av gps:en hittade vi äntligen fram till nästa hotell. Vi blev uppgraderade till condos och fick 3 jättestora rum! Förfesten var igång ganska snabbt och fredagskväll betydde mer nattklubbande. Vi kom inte ur hotellrummet fören 1 men med gångavstånd kom vi tillslut in på en klubb som hette Entourage. Dans, dans, dans och så hem och efterfest. Några stannade uppe till solen gick upp men jag hann somna innan dess. Vid 11 morgonen därpå sov alla sött så jag bestämde mig för en ta en promenad i ett soligt Montréal. När jag kom tillbaka två timmar senare var det fortfarande ingen som var vaken så jag väckte upp alla, bestämde att det var dags för frukost och fick hjälp av Max att fixa i ordning ägg, bacon och rostat bröd eftersom ett av rummen hade ett komplett kök. Ytterligare två timmar till innan hela gänget var ute ur hotellet och gick ned längs huvudgatan, Saint-Catherine Street, mot gamla stan (Vieux-Montréal). Det blev en del in och ur olika affärer, kaffestopp etc. och den 25 minuter långa promenaden tog ca två timmar. Kalla och frusna, stack vi in på en bar och delade fyra pitchers som Max betalade med pengar hsn hittat, kvarglömda i hotellrummets kassaskåp. Varma och fyllda med öl tog vi taxi till en restaurang och vi åt indisk buffé. Gott! Gångavstånd hem, lite vila, fix och så förfest igen. Det blev ett misslyckat försök på utgång, vi tog taxi ditt, väntade i kylan 20 minuter och tog taxi tillbaka.



Montréal

Måndagmorgon och jag och Max tog metron till the Biosphere medan de andra fortsatte sova. Biosfären är ett miljömuseum och det gjorde mig förstås himla glad. Mitt hjärta fylldes med hopp. Miljön är värd att kämpa för.



The Biosphere

Tillbaka på hotellrummet tio minuter innan utcheckning och vi var förvånande att alla var vakna och nästan klara. In i bilarna, och mot Quebec! Lite utanför stannade vi på ett hamburgarhak och åt. Vi bestämde att vi skulle besöka the Falls, ett vattenfall som är högre en Niagarafallen men inte lika stort. Efter lite natur tog vi oss tillbaka till stortstadsdjungeln, åt jättegod sushi, checkade in på hotellet och fick bästa partyrummet med dörr mellan två av hotellrummen. Lite av ett fylleslag blev det, och vi kom aldrig iväg på någon nattklubb eftersom alla stupade lite här och var, men oj så roligt vi hade.




The Falls - Chute Montmorency

Party like rockstars

Sista dagen och vi kom aldrig iväg tidigt som planlagt och fick därmed betala en extra dag för bilen, vilket var rätt surt när man är student och knappast är särskilt rik. Jag, Alejandro och Max hann äta frukost innan resten av gänget vaknat och checkat ut och vi lämnade Quebec runt lunchtid. Lunch på BK och så den sex timmar långa bilresan hem mot New Brunswick och Fredericton, med ett stopp för alkoholinhandel vid provinsgränsen (det är billigare i Quebec) och så middag på köpcentret i Fredericton. Hemma igen vid tio och slutet på resan.



Onsdag städade jag rummet och gick och tränade med Yasemin, Alejandro och Pablo. Eftersom the Cellar är stängt över lovet blev det festligheter i huset och oj vilken fest sen. Bilder skvallrar om att Line fick lite för mycket och livet var hårt på torsdagen. Nu är det redan fredag och jag har skrivit en lång To do-lista som jag håller på att checka av. Tvätten är klar, och snart detta blogginlägg. På tur är 20 sidor läsning i ekologiboken, men först middag.

Kom precis hem från några intensiva dagars ROADTRIP Frederiction-Quebec-Montréal-Quebec-Fredericton med ett gäng festliga studenter från alla världens hörn! Kort sammanfattning: aldrig varit så rädd att åka bil i hela mitt liv, fest fyra dagar i sträck, snöbollskrig, pasta carbonara, "hey, I heard you were a wild one, oooh", 10 viljor, sightseeing, köra fel, sushi, snöigt Quebec, kallt Montréal, drinking games, skratt, nya vänner, biosphere och nattklubbar.

Jag ska berätta mer och visa er bilder! Snart. Nu ska jag störta i säng och sova ikapp mitt lov.

Det är konstigt hur vissa dagar får särskilda epitet för att vardagen ska bli lite roligare. I dag är det onsdag vilket betyder att vi snart ska dra ner till studentpuben för den veckoåterkommande ölpitcher'n. Och igår var det skypetisdag. Också en himla bra dag. Och på helgerna är det pluggsöndag som gäller. Kanske inte lika roligt men fokusen är på topp (om vi inte gått ut på lördagen vill säga) och det slutar ofast med att både jag och Jenny kan gå hem efter en heldag på universitet rätt nöjda över produktiviteten vi åstadkommit.

Idag hade vi planer att åka til Crabbe Mountain för lite skid- och brädåkning på eftermiddagen. Det visade sig att universum hade en annan plan för oss. När vi möttes hemma efter respektives föreläsningar var det lite velande fram och tillbaka om vi skulle åka, kunde åka, borde åka osådär. Bussen som går på onsdagar gällde tydligen bara för medlemmar i UNBs skidförening men att de idag var möjligt för medlemmar att ta med en icke-medlem. Den enda medlem vi vet om skulle inte åka just idag. Vi bestämde oss tillslut för att gå och höra med dem åtminstonde. På vägen började det regna. Vi kom fram. Ingen med skidutrustning i sikte. Vi väntade. Klockan blev för mycket. Var vi verkligen på rätt ställe? Fuck this, vi går hem, det kanske är inställt. Hemma igen skulle vi kolla upp om bussen kanske gick från ett annat ställe, det visade sig att bussen gick 4.30 pm. Jahaja, vi var där en timme för tidigt. Förklarar en del. Vi slog fast att det helt enkelt inte var meningen, hade vi åkt hade vi antagligen brutit ett ben eller två. Istället såg jag en serie innan middagen och somnade med huvudet i boken efter middagen. Inte särkilt effektivt idag.