linew

Jag och Marika satt i gräset vid universitetet och pluggade härom dagen.
Hur härligt som helst!

För några helger sen lekte vi amerikanska collegestudenter.
Idag leker vi födelsedagsfina middagsgäster :)

Efter seminariet i ecofeminism var det några passager som fastnade. Som jag vil dela med mig. Jag tycker de beskriver problematiken vi - kvinnor, män, mänskligheten - måste brottas med oavsett om man är feminist, miljöjesus eller whoever.

I 1983 skrev Isabelle Letelier  ”Women give life. We have the capacity to give life and light. We can take our brooms and sweep the earth. We can seal up the hole in the ozone layer. The environment is life and women must struggle for life and women must struggle for life with our feet on the ground and our eyes towards the heavens. We must do the impossible.”

En annan kvinna, Dr. Eugenia V. Afanasieva, skrev ”All mankind now stands at the beginning of a new area. People must make the choice to live or to perish. Nobody can predict the future. Must save our civilization. We must change our ways of thinking. We must think ecologically.”

En tredje kvinna, Olga Uzhnurtsevaa, uttryckte sig följande:

“Nature said to women:

Be amused if you can,

Be wise if possible,

But by all means, be prudent.”

Som de snälla nollor vi var bakade
jag och Marika en tårta till faddrarna!

Vi hängde i små studentlägenheter, bygde en flotte,
spottade fiskbullar och dansade till Linnros.

Vi åkte på studieresa längs Klarälven i Värmland
och jag blev förälskad i mitt nya hemlän.

Det började bli mörkt och jag åkte några helger till Norge
för att jobba, besökte Belinda i Stockholm, var för 
första gången i mitt liv i Malmö, där jag hälsade på
Elin och Filip och var hemma hos mamma
och pappa efter sex månaders bortavaro.

Lägenheten känns som hemma.

Snön kom och hententor gnagde på samvetet.

Jag bjöd Sabina och Marika på middag, glaspyntning och
Singstar. Det blev jul och nyår och jag försvann tillfälligt
från Karlstad.

Den första månaden på det nya året i Karlstad erbjöd på fest,
snowboarding, plugg, filmkvällar, middagar tillsammans med 
nya och gamla vänner. Jag annordnade en miljövetarfest
för att vi skulle hänga lite utanför skolan. 

Så det hände sig att julen gick fort förbi och snart var det dags för den stora turen. Bakis och dödstrött tog tåget mig till Köpenhamn där jag spenderade några få timmar innan nästa tåg fortsatte till Tyskland. Det är inget tågresande utan förseningar så jag kom aldrig fram till Berlin som planerat utan fick ta in på dyrt, inrökt hotell i Hamburg. Efter en relativt stor hotellfrukost hoppade jag på ett tåg till Berlin där jag spenderade några timmar på tågstationen och gående runt omkring medan jag väntade på min norska vän och resekamrat Camilla!

Efter ett slaskigt Berlin, men en väldigt god schnitzel, fortsatte vi på kvällen turen till en liten polsk stad där vi övernattade i en lägenhet som vi fått låna. Efter en yoghurt till frukost fortsatte vi tågresandet till Gdansk där vi spenderade eftermiddagen/kvällen med att promenera, frysa, äta genuin polsk mat med dryck (alltså öl och vodka) och diskutera livet på en bar.

Under den västa tågresan ever (alltså 12 timmar på ett överbefolkat polskt tåg, vilket säger allt) kom vi till södra Polen och Krakow. Krakows gamla stadsdelar var otroliga mysiga och trevliga och vi bodde i ett hawaii-inspirerat hostelrum. Dock var Krakow den kallaste platsen på jorden så vi hann besöka en pizzeria, ett kafé, en bar och en italiensk restaurang innan vi tog en taxi tillbaka till sängen.

Efter 24 timmar i den staden tog vi chansen att åka till en annan polsk stad för att därifrån ta ett tåg mot Österrike och Wien. Efter en micro-värmd hamburgare och en timme för länge i Katowice beslöt vi oss för att låta slumpen bestämma. Om det försenade tåget mot Wien inte kom innan det tåget som gick tillbaka till Krokow skulle vi ta det och ta nattåget via Slovakien till Ungern. Slumpen beslöt att vi skulle åka till Wien, men ville inte att det skulle gå ett nattåg från Wien till Budapest så i Wien hittade vi ett random hostell där vi fick plats i en dorm till överpris (men så var det ju dagen innan nyårsafton också). Vi tog en promenad längs huvudgatan i Wien men hamnade fort på cocktailbaren "Birdcage". Vi lyxade till det med drink och ett par öl och trivdes i den jazziga miljön.

Vi började nyårsafton med champagnefrukost och tog ett tidigt tåg mot ett dimmigt Ungern. Efter lite om och men fick vi tag i en taxi i Budapest och kom fram till Lena, Camillas vän, som välkomnade oss med öppna (och lite stressiga) armar. Efter lite nyårsmiddagsshopping lämnade vi Lena åt sina medicinstudier och vi gick för att se alla Budapests sevärdheter! Vegetarisk nyårsmiddag, ungerskt vin, öl, taxiturer, italienare och nattklubb sammanfattar kort nyårsfirandet.

Vi vaknade upp oförskämt pigga, något vi tackar nattmackan med brieost för, för att snart bege oss ut på Budapests gator. Vi köpte en turistbussguide och fick se mycket av både Buda och Pest! Vi blev förälskade i staden. Dagen hade vi ett späckat schema med etnologiskt museum, slott, kyrkor, souvenirbutiker, restauranger och caféer. Efter 12 timmar turistande kom vi hem trötta, slitna men nöjda. Morgonen därefter for vi vidare mot Tjeckien och Prag och fick precis som vi ville åka tåg genom Slovakien!

Hostell var redan bokat och ville komma fram snabbt så vi kunde gå ut och äta. Taxichauffören lurade oss på pengar och hostellet låg på en creepy bargata som låg alldeles för långt from centrum. Lite bittra hittade vi till slut en Staropramen-bar där vi drack tjeckisk öl och åt god barmat. Mätta och lite gladare gick vi runt i centrum men blev förvirrade av smågator. Nästa dag började knappast bättre när jag tappat mitt lokalsinne och det tog tid att växla till sig småmynt när vi äntligen kommit till tågstationen och metron. Med metron kom vi fort till andra sidan floden och fick se mer än planerat när vi gick fel. Men där, DÄR var ju Kafkamuséet. Alldeles lyriska gick vi runt på muséet och bekantade oss med denna enastående person, litteraturgeniet Franz Kafka. Sen gick vi lös i souvenirbutiken. Vi fortsatte med turistandet och besökte slottet, gick förbi en kyrka och tog sen metron tillbaka mot centrum. Vi hittade en Irish pub där vi tog några mer öl än tänkt, kollade runt i souvenirbutiker och inhandlade lite bröd, rökt ost och godis som vi åt till kvällsmat när vi kom tillbaka till hostellet.

Följande dag åt vi frukost i Prag, fisksoppa i medelhavsstil på en mexikansk restaurang i vackra, härliga Dresden, och åt mumsig pasta i Leipzig. I Liepzig övernattade vi på hotell och det kändes lyxigt med en suite. Vi spenderade hela dagen i den gamla öststaden med muséebesök, långa caféebesök, kyrkor och ont i fötterna innan mörkret föll. Ganska berusade hittade vi tåget som tog oss till Fulda där vi hann med ett glas vin på en bar innan nattåget som skulle ta oss tillbaka till Skandinavien och Köpenhamn i första hand. På tåget slank det ytterligare ner ungerskt dessertvin som vi ville dricka innan vi skiljdes åt. Lite sömn fick vi allt innan tullmännen väckte oss bryskt. Vi tog tåget över Öresundsbron och i Malmö sa jag hejdå till min vän och det gjorde lite ont att behöva skiljas åt efter en sån intensiv och otroligt bra resa. Så åkte jag hem. Slut.

Vill ni läsa om resan från min väns perspektiv ska ni besöka hennes blogg! Där finns också massa fantastiska bilder också!

Sitter och försöker knåda ihop en hemtenta men jag får mäst gråa hår tror jag. Har jag fattat uppgiften rätt? Är det så här ekonomiska styrmedel fungerar? Vafan är det jag skriver om? osv. Mamma gav mig lite av en news-flash igår och påminde mig om att jag inte alls kommer vilja skriva på dum hemtenta när jag kommer innanför dörren hos mor och far och att jag istället borde satsa på att bli klar med hemtentan innan jag åker från Karlstad. Hon är lite dum som alltid ska ha så rätt.

Några månader i Karlstad försvann ju rätt fort och nu är det jul igen. Sista föreläsningen och seminariet är på måndag och på tisdag kommer Ida och plockar upp mig på vägen hem från Norge där hon nu jobbar. Så är det jul med allt vad det innebär innan jag tar tåget söderut mot kontinenten. Jag och min norska vän Camilla ska nämlligen genomföra en "nyårsluff" och ta tåget till Budapest för att fira nyår där. På dit- och hemvägen planerar vi att kolla in lite vinterfrusna städer och sofistikera med öl och litteratursnack. Kan inte bli annat än bra. Tycker jag är värd lite semester efter ett år med heltidsstudier, hektiskt sommarjobb och ännu mer heltidsstudier + extra jobb.


Höst i Karlstad

Vinter i Karlstad

Inatt föll den "första" snön här i Karlstad (jag räknar inte de som kommit tidigare för snö, utan snarare som frost) så när jag promenerade mot skolan i mina vinterstövlar så kunde jag inte tänka på så mycket annat än Tromsö: på mörkret, på solen, på snö, på regnet, på solen, på fjällen, på husen, på universitet, på vänner, på storgata, på biblioteken, på böcker, på examen ... Och jag saknar det.

Samtidigt gillar jag Värmland, Karlstad, universitet, lägenheten, klassen, kompisarna (och allt annat) bara mer och mer. Och jag trivs väldigt bra här.

Men Nordnorge är Nordnorge. Det är något speciellt med hela atmosfären man lever i - på en liten ö inklämnd mellan två fjordar omringad av spetsiga bergstoppar och runda fjäll. Nu förstår jag min mamma som alltid sagt att "när man kommer till Nordnorge känns det som hemma".

Efter mycket trixande lyckades jag få till en ny design!

Annars är det helg. Har väl egentligen inte gjort allt som jag planerat att göra men jag har ändå hunnit med en shoppingtur till Bergvik på fredag med Marica. Power Yoga på KMTI med Sabina igår och sen en tur till Värmlands Museum med Marica där det var Fairtrade-marknad, Rättvise-poesi med Bob Hansson och kåseri med Värmlands egen filmstjärna Björn Starrin (Smala Sussie, Bröllopsfotografen). Idag kom min syster på frukostbesök och jag följde med till Bergvik köpcenter för att vara smakråd och sällskap. Sen körde hon vidare mot grannlandet och jag tog bussen hem.

Planen är att jag ska ha hemmar-fixar-dag idag. Problemet är bara att jag inte har någon särskild motivation mer än att sitta i soffan med datorn i knät och lyssna på P3. Får se hur om motivationen kommer och hälsar på lite senare.

Igårkväll var jag på ett föredrag om Framtidens Klimat, tillsammans med Marica. Uppslutningen av miljövetare var ganska dålig enligt mitt tycke (kanske beror på att det var få som visste om det?). Det var i alla fall ganska intressant att få höra det vi lärt oss om den senaste tiden från någon "utfifrån". Föreläsaren var nämligen från SMHI. Han underströk, som alla andra som är insatta i ämnet, att ämnet är väldigt komplext och för att förstå "den globala uppvärmningen" måste man ha kunskap om inlandsisar, cirkulationsmönster i haven, fluktuationer från minimumvärden till extremvärden, samhällsutveckling, kolets kretslopp, nederbörd, torka, brandregimer, ja allt som på något vis kan påverka dagens klimat. kunde inte var mer enig med han. Kort sagt, det är det jag försöker lära mig. För jag ska ju rädda världen när jag blir stor.

Så därför mina vänner, börjar jag med er. För jag tror nämligen att varje människa kan påverka världen, både positivt och negativt, och att det krävs att du, jag, han, hon, ni, vi och de tänker lite längre än näsan räcker. Lite mer långsiktigt. Det är egentligen inte så väldigt svårt, enligt min mening, och så känns det oftast lite bättre i slutändan. Det låter väl inte så dumt?

Varje val, oavsett om det handlar om vilken mjölk du köper i butiken eller vilket kaffe du dricker, har betydelse. För som jag läste någonstans: Det är valen som är livet. Så därför rekomenderar jag att ni ser en dokumentär om flaskvattnet. Den handlar visserligen mest om USA men den är ändå väldigt tänkvärd. Den kan ni se här.

Sitter i skolan och chillar... så skriver Sabina. Sabina är min nya vän för er som inte visste det. Hon är ganska knäpp, men rätt söt. Så har jag faktiskt fått en till vän. Hon heter Marica. Hon är skåning (så det förklarar allt).

Nu har suttit på universitet och skrivit på vårt projektarbete om Mårdhunden. Visste ni att den är en invasiv art som vi inte vill ha här i Sverige (och resten av Europa)? Inte? Då visste ni kanske inte heller att den ursprungligen härstammar från Asien? Och det är i det problematiken ligger, att den inte har någon naturlig fiende och därför är ett hot mot vår biologiska mångfald. (jag ursäktar nörd-inlägget)

Igår tog vi en tur till IKEA. Först powerwalka genom alla avdelningar för att fortfast möjligt komma till restaurangen. Där åt vi middag och efterrätt. Sen gick vi tillbaka till början, vände på klacken för att sedan gå systematiskt genom varje avdelning. Sen sprang vi till bussen i onödan och gick hem i regnet. Jag köpte lite galger och en brandsläckare (saftey first!).

Idag surrade det till i min mobil och min vän påpekade att det är "väldigt lite uppdatering i bloggen". Jaha. Bäst jag skriver då.

Så vad är det egentligen som har hänt sen sist? Jo, jag har försökt bli svensk igen. Det kanske låter lite konstigt men så är det. Och det är inte så lätt som man kan tro heller. Så jag lider av talfel, har en norrmans ekonomiska intställning (alltså så tycker jag att allt är superbilligt och tänker egentligen inte på var saker kostar) och tycker att Norge är lite finare. Samtidigt är jag glad att jag är tillbaka till Sverige där livet är lite lättare, lite bättre. Så, jag är väl vad vi svenskar som blivit norgefrälsta är: svorsk.

Jag är svorsk.

Och just det, det är Karlstad som är min nya hemmastad. Här pluggar jag på universitetet om sånt som intresserar mig, här bor jag i min stora lägenhet, här springer jag i skogen och härifrån åker tåg till Norge där jag forfarande jobbar någon helg i månaden.

Nu är det bäst att jag sätter igång med läsningen...

Jaha, två månader i Nevlunghavn och mindre än en kvar. Går inte tiden väldigt fort?

Jag hade en bra födelsedag föresten, vi tog en shoppingrunda på stan och så åt vi trerätters i snurrande restaurang med panoramautsikt över Trondheim. Efter 3 dagar uppvilande var jag tillbaka på Gjestgiveriet där det väntades mycket jobb när det var konsert i Havna. Diderre spelade och jag serverade dem middag innan det gick upp på scen och sen var jag backstage-ansvarig. Coolt va?

Planen var ju att jag skulle ha massa tid till att läsa ett gång romaner, ta långa springrundor och njuta av sommaren. Men, ibland (oftast) blir det inte riktigt som man tänkt sig. Men jag har i alla fall läst 1 roman, sprungit lite, badat i havet en gång, blivit lite brun, druckit god vin och öl i gott sällskap, festat i Stavern, haft picknick på ett berg och haft grillfest i trädgården.

Men det bästa som hänt är väl att jag kommit in på Karlstad Universitet och fått lägenhet bara 5 minuter från uni! Den är färdig att flyttas in i den 24 augusti och så börjar skolan den 30.e. Kommer bli skitbra. Men först är det 3 veckors med jobb, jobb, jobb. Alla sommarjobbare har slutat/tagit semester (ferie) så nästa vecka är jag själv om vi inte får in några ekstra arbetare. (Servitriser sökes!!)

Vi hörs snart igen!

I  Larvik. Camilla var på besök och invigde mig i skolorkester-världen

Hinner sola mig lite efter jobbet

tur på Mölen

Garden party under paviljongen