Montreal - Ottawa
Vi lämnade ett regnigt Quebec City i tisdags med tåget och kom till ett lite behagligare Montréal. Vi mötte upp Alejandro som också bott i Mcleod i Freddy och vi gick ut och käkade biff på ett ställe som hette St Hubert.
Onsdag var den stora seightseeing-dagen och jag visade Jenny Avenue du Mont Royal, utsikten, olympiastadion, biosfären och parken, och shoppinggatan. Vi åt crepes dränkta i alldeles för mycket ost till lunch och dumplings, som var lite av en ny smakupplevelse, på en kinarestaurang i Chinatown till middag. På kvällen guidade jag runt i gamla Montreal - jag visade dem Notre Dame och torget jag firade nyår på. Vi hamnade till slut i Latin Quarter där vi tog onsdagsölen på en pratig pub.
Torsdag var det shopping som stod på schemat och jag sprang med Jenny i hundra butiker. Efter jättestark thaimat blev vi båda lessa och promenerade hem till hotellet. Kvällen bjöd på fest. Först kebab till middag, sen förfest på hotellrummet med ölspel och så utgång på Fou-Founes Electronique som var en jättestor pub 20 meter från hotellet!
Bakis som satan lämnade vi Montreal på fredagsmorgonen för huvudstaden Ottawa. Första dagen sov jag bort i hostellsängen på Ottawa Backpackers Inn - ett mysigt hus med riktig backpackers-anda. Lördag skulle vi se hela Ottawa så vi promenade genom parker i solsken, tog kort på stora fina byggnader, besökte parlamentsbyggnaden och gick guidad tur, jag och Adele besökte musée-shoppar eftersom vi inte hade råd med det riktiga konstmuséet och kom försent till civilisationsmuséet. Kvällen blev en aning panikartad men det berättat jag mer om snart. Nu är det söndagsmorgon här i Ottawa och om några få timmar åker vi till Toronto. Det ser jag fram emot!
Quebec City
Efter lite fixande på morgonkvisten, frukost och ombyte trossande jag och Jenny vindens vinande och snöblaskets intrång för en promenad mot shoppinggatan. En timme senare var vi blöta och kalla från topp till tå. Vi vända på klacken och gick i motvind hem igen. Klockan är bara 14 på dagen och vi vill egentligen inte alls gå ut. Muséerna är stänga eftersom det är måndag så det är ett uteslutet alternativ. Så vad passar inte bättre än att uppdatera min vänner om vad jag sysslar med, instängd på ett hotellrum på mitt sommarlov som jag är.
Fast ser otroligt grått och trist ut så tror jag Quebec City kan vara himla fint på sommaren och hösten med alla lönnträd, människor och kärlekspar - lite tomt på det just nu bara.
Ett kvällsregnigt Quebec
Bakom mig finns stans äldsta gata, från 1685
Det kända hotellet Chateau Frontenac där borta
och så blev det måndag...
fyrtioåtta
48 timmar är vad som består av min tid i Fredericton. Om 28 timmar skiver jag min sista tenta och har officiellt sommarlov så fort den är färdigskriven! Fyra månaders sommarlov är ju ta mig tusan inte helt fel.
Så vad händer efter Freddy? Jag, Jenny, Linda och Adele skumpar upp till Quebec City, hänger där några dagar, drar vidare mot Ottawa med några dagars uppehåll i Montreal. Hur det blir sen är inte riktigt beslutat. Men skönt med semester ska det bli. hoppas bara vårvärmen vi fått håller i sig.
sista veckan!
Jajamän, nu är det minsann bara 1 vecka kvar med plugg! Hur sjukt är inte det? Imorgon kväll har jag min första tenta och just nu surrar det mest i huvudet med ord hit och dit. subduction, sheering, point-sources, dry adiabatic lapse rate, superposition, asthenosphere, cumulusnimbus, fusion, fission, sulfide, sulfite, nitrate, nitrogen, acid mine drainage, principle of isostacy, eccentricity. Ja, ni kanske förstår.
glad påsk!
Det känns faktiskt väldigt konstigt att det är mindre än två veckor kvar i Fredericton nu, och de kommer bara rusa iväg! Sen i fredags har jag suttit varje dag på biblioteket 12-17 med tentaplugg och verkligen fokuserat och belönat mig med film och serier på kvällen.
Igår på självaste påskafton gick jag, Jenny och Johan till en restaurang för att få någon slags påskkänsla och oj vad vi åt. Äntligen en köttbit som var perfekt stekt och inte seg som en gammal skosula! Idag vaknade jag med lite ont i halsen och blev deprimerad när det var halv snöstorm utanför fönstret. Så här på kvällskvisten efter 5 timmar i tyst lässal ska jag gosa ner mig under täcket och förundras över hur Rachel Carsons upptäckter på 60-talet fortfarande är dagens miljöproblem femtio år senare. Tyst Vår borde läsas av alla!
Kram till er alla och hoppas ni haft en bra påsk :)
