Grattis på födelsdagen Marika!
För några helger sen lekte vi amerikanska collegestudenter.
Idag leker vi födelsedagsfina middagsgäster :)
Environment is everything
Efter seminariet i ecofeminism var det några passager som fastnade. Som jag vil dela med mig. Jag tycker de beskriver problematiken vi - kvinnor, män, mänskligheten - måste brottas med oavsett om man är feminist, miljöjesus eller whoever.
I 1983 skrev Isabelle Letelier ”Women give life. We have the capacity to give life and light. We can take our brooms and sweep the earth. We can seal up the hole in the ozone layer. The environment is life and women must struggle for life and women must struggle for life with our feet on the ground and our eyes towards the heavens. We must do the impossible.”
En annan kvinna, Dr. Eugenia V. Afanasieva, skrev ”All mankind now stands at the beginning of a new area. People must make the choice to live or to perish. Nobody can predict the future. Must save our civilization. We must change our ways of thinking. We must think ecologically.”
En tredje kvinna, Olga Uzhnurtsevaa, uttryckte sig följande:
“Nature said to women:
Be amused if you can,
Be wise if possible,
But by all means, be prudent.”
You cannot change just one thing
så ligger det till
Imorgon ska jag sitta alldeles för länge på en buss och jag antar att jag och Marika kommer rabbla klagoramsor. Det ska bli intressant att bersöka Forsmark, se vad det har att säga om saken. Fredag bjuder dessvärre på mer buss, men åt det andra vädersträcket. Ska en tur till Norge och jobba två dagar. På den tredje dagen ska jag hänga med min bästis, dricka vin och snacka skit för att sen åka hem på den fjärde. Blir bra!
Internationella kvinnodagen
- Until the answer is yes, we must never stop asking."
M
en dos kemikalieångest
Det är min personliga uppfattninig är att de flest verkar tro att de kemikalier som finns i vårt samhälle - i maten, i möblerna, i kläderna, i kosmetikan, i elektroniken - är testade på en eller annan myndighet och att man vet vad de har för konsekvenser. Men detta är inte alls fallet. Man vet nästan ingenting. Och det man vet är alarmerande.
Det första jag gjorde när jag kom hem var att kolla i skafferiet och kylskåpet hur mycket av matvaror som låg i plast. Makaronerna åkte ned i en glasburk och kaffepulvret i en annan. När det kom till duschen blev det värre. Shampoo, tvål, balsam, make-up remover, ansiktskräm och deodorant. Klump i magen och helvetesjävlaskit. Funderar på en makeover i badrumsskåpet. Det är fan inte lätt att leva som man lär.
