viva italia?
Det är lördag morgon och jag sitter ensam på internetcaféet idag. Clara har nämligen fått sin syster på besök över helgen så det är nu på marknaden och köper grönsaker. Jag valde att gå hit istället för jag hade en del ärenden att utföra. Denna gång är jag ännu tidigare med att köpa Hultsfredsbiljett än förra året men jag lyckades få en billigare den här helgen så då måste det slås till. Det spelar ingen roll vilka band som kommer för det bästa är att jag ska dit med min REBECKA!
Så vad har hänt den här veckan? Jag har varit sjuk och tyckt synd om mig själv mest: med andra ord tittat på film, ätit choklad och pluggat ytterst lite. I går fredag tog våra lärare med oss till Perugina - chokladfabriken som satt Perugia på kartan (förutom Università per stranieri då). Det luktade himmelskt där inne och jag förväntade nästan att det skulle komma en ompalompa och bjuda på choklad (tyvärr hände det inte). På eftermiddagen kom Amelie, Claras syster, och på kvällen åt vi Thanksgivingsmiddag med Lindas (amerikan från Claras klass) kyrka.
Idag ser dagen ut följande: lunch lagad av Amelie, tripp till Colostada (enormt shoppingscentrum med ett IPERcoop - seriöst, det är gigantiskt) och på kvällen är det fest två trappor upp. Thea fyller nämligen 19 och det blir kalas. Det ryktas också om att "Line do the wine" och att hon är vodka-buddy med födelsedagsbarnet. Vi får se hur det slutar.
Förutom det regnar vi bort, det är snö på bergstopparna och mögel i köket - viva Italia!
Roma - Forum Romanum
Roma, modi di dire e ... festa!
Ännu en söndag, och inte så olik alla andra söndagar. Dock har jag drabbats av förkylning, vilket inte uppskattas. Men igår var en bra dag. Jag och Clara tog tåget till Rom! Vi promenerade förbi Colusseum, Forum Romanum, Peterkyrkan, Piazza Navona, Fontana di Trevi, Spanska Trappan och hel del andra sevärdheter. En aning kallt kanske men solen lyckades tränga igenom molnen vid några tillfällen. Det värsta var nog när vi skulle köpa glass, två smaker för 7,50 euro!! Rena rama rånet. Men vi avnjöt den på spanska trappan - vilket kanske är anledningen till att jag är sjuk idag.
Veckan i övrigt har gått snabbt fram. Jag har pluggat (!) och lärt mig roliga uttryck som "listig som en räv" Furbo come una volpe och"fåfäng som en påfågel" Venitoso come un pavone. I onsdags blev vi med lurade att gå ut med Jakub och Alex (the dutch) och som vanligt löd övertygelsen: if the girls from upstairs are coming, so are you. Och de kommer alltid med, vilket betyder att vi också gör det. Jaha. Så vi drog till Downtown, fick gratis vin och shot för 1 euro. Ekonomiskt. Vaknar på torsdag morgon av att Clara frågar: Line, vad hände igår? Hon fick helt enkelt för mycket av det goda. Efter en dusch och frukost var jag klar för skolan men slutade ändå i sängen där jag sov bort halva dagen (inte bra). På kvällen vankades det mer fest men denna gång i vår lägenhet. Kanske inte den bästa idén att ha massa människor hit bjudna, för hög musik och en tråkig hyresvärd. Lyckligtvis har vi ännu inte blivit utkastade ur huset.
Det blev fredag och precis när jag och Clara hade bestämt oss för en lugnt fredagskväll med mysiga filmer (Amelie från Montmarte och Pride and Prejudice) knackar Jakub på vår dörr och säger: Girls, we are going out tonight, you have half an hour to get ready. Min reaktion: Nooooo, not tonight! We have other plans! Han: come on!! We have bought 30 beers, there will be American beer games! Vi tänker efter och svarar: Okey, guess we don't have any choice (as always). Så, det blev beer pong (och jag ägde) och flip cup. Denna gång drabbades iaf inte jag av minnesluckor utan lyckade hålla en bra nivå på öldrickandet. För andra gick det sämre. Så lördag morgon väckte jag Clara kl 7 och vi begav oss mot Rom, trots att hon var lika full som hon var när hon kom hem 5 timmar tidigare (okej nästan).
_______
Andra nyheter:
- Det är kallt!
- Jag har hål i skon och blir blöt om det regnar!
- Vi har bokat flyg till Barcelona den 12 december över helgen!
- Det är bara fyra veckor kvar i Perugia!
- Det är ca 30 dagar kvar till Julafton!
- Det är snart nyårsafton!
Och jag har en plan.
Puss och kram
cazzo
Den här veckan har varit ganska så händelserik, trots att vi aldrig lämande Perugia. Så jag vill bara förvarna på ett långt inlägg.. so here it comes:
_______________________
Idag är det tisdag och känner för att skriva lite. Det blir ju oftast så att jag bara skriver på helgen, eftersom det är då jag och Clara går och besöker det billigare internetcaféet och sitter där i några timmar. Oftast på söndagar när vi ändå inte har något för oss. Fast det har ju hänt att det blivit på andra dagar också. Jag vet, intresseklubben antecknar.
Jag måste säga att jag själv tycker att jag är lite smart ibland. Kom nämligen på att man kunde ju spara internetsidorna och sen läsa dem när man kom hem fast man inte har internet. Det funkar visserligen bara på DN:s hemsida och bloggarna. Men det är bra för då hinner jag läsa alla inlägg som folk skriver i sina bloggar. Och jag är ju en väldigt nyfiken människa så jag vill ju veta vad som händer (och fötter) i världen.
I vilket fall som helst så sitter jag nu och dricker lite vin. Vi har nämligen blivit bjudna till Zach's wine yard behind the magic green door ikväll. Det ni! Och idag är det San Matino-dagen i Italien och då dricker man vin (som om det inte gör det varje dag). Dock ser jag inte fram emot morgondagen för då är det the day of doom. Har nämligen grammatiklektion mellan 9-14 och sen muntligt mellan 17-19. dessutom ska Jakub fira sin födelsedag så då blir det utgång på Downtown, vilket betyder att jag inte ser fram emot torsdag heller för då är det mer grammatik igen mellan 9-14. men nu är det ju faktiskt så att vi har hållit oss nyktra i 9 dagar i streck! Det är stort.
Igår upptäckte jag att jag (och alla andra svenskar i Europa) känner av finanskrisen där hemma. Euron är nu över 10kr! Så istället för att kosta under 500 kr när man tar ut 50 euro kostar det nu 511kr! BÖHL. Och jag som redan är fattig.
Jag hoppas min pappa kommer ihåg att ringa mig idag. Tisdag är nämligen den officiella prata-med-föräldrarna-om-vad-som-hänt-sista-veckan-och-fråga-om-mer-pengar-dagen.
Allora,
nunc est bibendum!
Ciao raggazzi!
______________________
Och vad hände sen? Jo, efter en trevlig visit på vingården och kanske lite för mycket vin för min del (även om jag själv inte tyckte att jag drack särskilt mycket) snubblar jag mitt på torget och faller huvudstupa framlänges och slår i hakan. Det dröjer ungefär tio minuter innan jag fattar att jag faktiskt har ont och inser att det är dags för mig att gå hem. Dagen efter vaknar jag med en utstående haka (tänk er häxhaka fast utan vårtan) och ett blåmärke. Lyckligtvis slog jag inte ut några tänder och det blev inte ett fult sår. Jag lyckades ta mig till skolan (skippade första timmen dock) och genomled 4 timmars grammatik och senare också 2 timmar muntlig klass. Mening var att vi skulle ut på kvällen för att fira Jakub men jag gjorde det bästa och stannade i sängen resten av kvällen. Svullnanden på hakan försvann efter två dagar och nu är det bara ett gul-lila-blått blåmärke som knappt är synbart om jag inte lyfter på hakan.
I fredags efter skolan tog jag och Clara en liten tur i Perugia för att titta på lite monument som vår stad har att erbjuda och som vi ännu inte hade besökt. Med The Little Blue i ena handen hittade vi de mest sevärda: vi besökte tempietto som är en rund kyrka, ett museum om stadsmuren, kollade in Palazzo di Piori och gjorde av med pengar på La Fetrillini och 1-euros affären. Jag köpte Stephen Clarke's bok A Year in the MERDE (I recommend his books) och Clara köpte en film som vi såg på när vi kom hem. Den handlade om choklad (så självklart åt vi choklad) och den utspelade sig här i Perugia. I går lördag gick vi upp tidigt för att gå på marknaden som är varje lördag men som vi ännu inte hade besökt och vi handlade massa grönsaker för endast 3,5 euro. På en pasticceria (bröd- och bakverksaffär) inhandlade vi en torcolo som var typ sockerkaka, fast torrare och med chokladbitar och apelsinsmak som vi blivit rekomenderade att prova från The Little Blue. Det är en liten bok - a strangers guide to Perugia - där det står sådant som inte står i vanliga guideböcker utan en hel del värt-att-veta-saker-om-Perugia. Det är nämligen Zach (han med vingården) som har skrivit den ihop med den australiensare som och bor/har bott här. Så har man en fråga om Perugia, hittar man svarat i boken. Den är numera vår Perugia-bibel.
På eftermiddagen fortsatte vi vår kulturella vandring genom stan och besökte bland annat konstmuseet där det egentligen bara fanns tavlor som på något sätt föreställde Jesus, Maria och barnet, profeter, helgon eller änglar. Vi drog slutsatsen att det är lite för religiösa i Italien. Innan vi styrde stegen hemåt smet vi in på Mille e una notte och tog en falafel/kebab och sedan köpte vi en chipspåse på sidis. DOH.
Men vi hörs snart igen!
Puss och kram från Italien
città italiane
I helgen har jag och Clara varit på nya äventyr!
Efter en händelsefull torsdag med 5-timmars grammatiklektion, inhandling av matsäck, gröt,
filmvisning och några timmars sömn; tog vi första tåget som gick 06.39 till Bologna. Vi anlände vid 10-tiden och tog stegen mot centrum. På vägen möttes vi av ett demostationståg - de demonstrerar mot skolreformen - och det lät väldigt arga. Men inga urspåringar vad vi hörde talas om i alla fall. Efter en kort promenad i centrum och besök på turistbyrån tog vi bussen till vårt hotell för att dumpa väskorna och sen återvända tillbaka till stan där vi var kulturella och besökte kyrkor, tog kort på monument, torn och byggnader. Efter pizza slice på ett av de bästa pizzaställen a Bologna enligt guideboken (och vi instämmer) fortsatte våra steg längs shoppinggatan. Såklart handlade vi på H&M. Vi älskar H&M. OCH jag gjorde bästa fyndet på en jättestor marknad vi besökte tidigare under dagen där jag köpte en kappa för 5 euro (alltså cirka 50 spänn)! På kvällen åt vi på en vegetarian/vegan restaurang och det var jättegott! De flesta råvarorna var biologiska och portionerna alldeles lagom stora. Egentligen borde vi kanske ha ätit tortellini eftersom de ursprungligen kommer därifrån, men nu så blev det inte så. Det får bli en annan gång.
Vi gillade Bologna. Det fanns mycket att se och göra, många restauranger, många affärer, stor marknad och mysiga gränder det såldes frukt, fisk och kött. Bologna är dessutom en stor studentstad eftersom det var där det första Universitet bildades och det sägs att det är ett bra uteliv, men det provade vi inte på eftersom vi var alldeles för utmattade av att ha gått hela dagen så efter 30 minuters väntan på bussen (busstidtabeller i Italien är inte att lita på) kom vi tillbaka till hotellet och slocknade.
Frukosten var jättebra och vi spenderade ca 50 minuter med att smaka de flesta av kakorna, äta bröd, dricka varmchoklad/kaffe, juice och äta frukt. Därefter tog vi oss till stationen där vi tåget till Rimini. Från Rimini tog vi en buss till San Marino som är en liten stat i Italien. Där spenderade vi ca 5 timmar med att gå runt i centrum och besöka viktiga monument. Kl 6 var vi tillbaka i Rimini där vi letade upp ett hotell för natten och efter att ha checkat in och lämnat väskor och grejer på rummet begav vi oss till centrum för att hitta någonstans att äta middag. Det visade sig vara omöjligt att hitta ett billigt ställe så efter en timmes letande begav vi oss tillbaka till hotellet och köpte en pizza på den pizzeria som låg på samma gata.
San Marino
Efter frukosten på söndag morgon tog vi en promenad på stranden och det var riktigt härligt att se och höra havet igen. Vi tog massa kort, plockade snäckor och lyssnade på vågorna. Senare begav vi oss tillbaka till centrum där vi besökte de olika sevärdheterna som staden hade att erbjuda. Det fanns ganska mycket kvar från Romarriket eftersom det på den tiden var ett av de viktigaste centra. Tyvärr kunde vi inte besöka stadsmuseet eftersom det var dumma tider så vi köpte glass och promenerade tillbaka till tågstationen. Vi köpte biljett och tåg tåget hemåt. Denna gång åkte vi via Ancona, Foligno och vi hade jäkligt tur att vi inte tog ett senare tåg för då hade vi fastnat i Ancona en natt eftersom tågen skulle strejka mellan 21-9. Vårt tåg var visserligen 39 minuter försenat när vi anlände 20.45 till Perugia men vi lyckades komma med sista bussen!
Idag efter lektionen stötte vi (jag, Maria, Rebekka och Thea) på två norska reportrar från VG (norska motsvarigheten till Expressen) som frågade oss lite om vad vi visste om det mord som hände i Perugia för 1 år sen. Sen ville de ta kort och grejer så till helgen är jag antagligen med i en norsk tidning! Vad är oddsen att man hamnar i en norsk tidning när man är i Italien liksom?!
Just det, min kamera har pajat. Så nu vet jag vad jag önskar mig i julklapp. Som tur är Clara den snällaste människan och låter mig få kopiera hennes bilder hon har tagit med sin kamera! Dessutom har jag världens snällaste föräldrar och jag måste säga att jag saknar dem lite. Men kanske kommer jag hem lite tidigare än vad jag trodde. Om vi får göra de muntliga proven den 19.e kan jag var hemma till den 21 december! Annars blir det på julafton före eller efter Kalle Anka. Det hänger på hur de nya tidtabellerna för trenitalia ser ut.
Det var allt från mig.
Pusshej
forse, forse no
Förra helgen blev precis som planerat. Vi blev kanske lite för fulla, vi kanske inte lämnade huset, vi kanske spelade för mycket ölspel och det kanske är så att man inte borde dricka vodka istället för öl när man spelar ölspel. Kanske.
Det här veckoslutet har det ju varit Halloween, men vi hade mest halloween-känsla i torsdags när det var "Aspettando Halloween", vilket betyder i väntar på halloween. Vi var bjudna på en hemfest och vi bestämde i sista sekunden att vi skulle klä ut oss. Jag spenderade ungefär 2 euro på min kostym (vilket är ett alldeles lagom pris för min ekonomi) och jag blev PIPPI LÅNGSTRUMP. Så efter lite preparty gick pippi, Pocahontas, piraten, musen och katten till festen där vi träffade på en lokalkändis, åt jordnötter American style och förundras över att många italienare åker till Sverige.
På själva halloween blev vi (jag, Clara, Maria, Thea och Rebekka) medbjudna till Jakubs amerikanska vän där vi spelade amerikanska dryckeslekar. Det var lite av en upplevelse och det finns en del oklarheter om hur kvällen utvecklades från det att vodkan kom fram tills dess att vi "steg upp" på morgonen. Jag lämnade nämligen aldrig det vågrätta tillståndet under hela dagen, med utantag från toalettbesök och kylskåpsrensning då.
Yeah, crazy helg. vi får väl se vad som händer i nästa.
På återseende.
puss